Ibland går jag upp tidigt på morgonen, vid tre-fyratiden, och åker ner till havet. Det finns nästan aldrig någon annan människa där då och oändligheten blir påtaglig. Litenheten tränger sig på och lugnet infinner sig. Havet har en förmåga att skölja in i en. Det rensar och sköljer bort och ut allt så man blir helt tom. Vatten är fantastiskt. Skogen på sitt sätt. Där kan man tänka och ofta komma till rätta med saker och ting. Vid vattnet blir man bara tom, vilket jag brukar behöva när kaoset tränger sig på och in.
Men vad döljer sig under ytan? Vad händer i vår hav under tiden som vi står på land och tittar på? Mycket, säger de som vet. Dessutom mycket som vi inte vill skall hända, om vi bara såg det.
Vi bor i ett län, Halland, där alla kommuner utom en gränsar till havet. Tillsammans med flera mycket duktiga människor genomförde vi ett projekt – i Naturskyddsföreningens regi – 2002 som hette Operation Livbåt. Vi anordnade seminarier på olika ställen utefter kusten från Lysekil i norr till Halmstad i söder. Inbjudna som föreläsare till seminarierna var forskare, fiskare, miljöorganisationer och politiker. Det var nog första gången dessa olika grupper träffades under de formerna.
Ambitionen var att lära oss mer och lära känna havet lite bättre. Och att få dessa parter att prata med varandra, lyssna på varandra och börja kommunicera. I publiken satt alla som så ville, och personligt inbjudna politiker. Det blev tydligt för mig att det allra första man måste göra när det gäller havsfrågor är att komma överens om sakernas tillstånd. Finns det någon fisk? Finns det inte någon fisk? Var finns fisken, vilka arter och vad beror det på? Osv.
Sedan kom Isabella Löwins bok Tyst Hav – en ögonöppnare för många hoppas och tror jag.
Den 9 september får vi i Sverige vår allra första marina nationalpark. Går det framåt med havsfrågorna? Mår ekosystemet havet bättre idag än för 7 år sedan? Det är berättigade frågor för här finns det mycket vi inte har en aning om.
Jag blir oroad när jag tänker hav. Det som inte syns finns inte, säger man ju. Det enda som i stort sett syns när det gäller havet är vågorna. Det som finns därunder ser vi inte. Hade det på land sett ut som det ser ut på havens botten efter bottentrålar exempelvis hade vi reagerat och agerat omedelbart. Det lovar jag!
Jag skulle vilja ha tillgång till bra filmer som visar på både det vackra och den oerhörda förstörelsen som sker i våra hav - vad finns inom området, vet ni? Visa för folk i olika sammanhang, väcka opinion, det är alldeles för Tyst kring våra hav...
Förprecis som när det gäller Dig eller mig så finns det så mycket att förundras över när man väl kommer under ytan…
lördag 5 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar