torsdag 4 februari 2010

Tabufrågor - Våldtäkt


Våldtäkt är inget man talar högt om! Allra minst om man har blivit utsatt för det!

Visste du om att över 4 000 våldtäkter i fjol anmäldes i Sverige.
98 procent av dem hade en ung kvinna som offer.

Att 4000 anmäldes betyder inte att 4000 de facto begicks under 2009. Mörker talet är mycket stort, speciellt vad gäller våldtäkter i nära relationer.
Och så det mest skrämmande av allt: Av de faktiskt anmälda våldtäkterna går bara 15 procent till åtal, och ännu färre resulterar i fällande dom.

Jag är lite över 50 år. Om vi räknar om talen som står här ovan 4000 per år betyder det att under min livstid har runt 200 000 personer blivit våldtagna i Sverige. Vågar vi sen räkna med alla de som inte har anmält, överslaget minst lika många, troligen fler är vi uppe i runt en halv miljon. Så visst känner också du någon?!

Jag vet att jag har flera i min lilla bekantskapskrets som de facto blivit våldtagna. Jag är säker på att vi alla har det men detta är inget man pratar om. Fortfarande finns så mycket skuld hos kvinnan som blivit våldtagen, eller mannen för den delen. Skulden, skammen gör att man inte vill tala om det. Har man blivit utsatt för en våldtäkt bär man alltid händelsen med sig. Det blir ett trauma som behövs bearbetas för att kunna hanteras av den utsatta. Det är inget som är över bara för att våldtäkten är över. Smutsen och skammen sitter kvar.

Jag högaktar och beundrar de kvinnor och män som orkar och vågar anmäla en våldtäkt. De är hjältar. I en fullkomligt blottande situation vågar de blottlägga sig själva ännu mer. I en totalt utsatt position väljer de att gå rakt in i skärselden. I smärtan och utsattheten utsätter de sig än mer.

För visst måste de väl ha gjort något provocerande för att detta skulle hända. Klätt sig utmanande, blivit onykter, varit taskig eller bara åkt till fel fest i fel läge. För inte genomförs väl en våldtäkt utan att offret är medskyldigt? Detta kommer de att möta, det är detta de skall gå igenom och stå starka i när det kommer upp i rätten. Som sagt jag högaktar dem!

  • Alla som utsätts för våldtäkt och annat sexuellt våld ska ha rätt till en rättvis rättsprocess, upprättelse, kompensation, stöd och hjälp, och respektfullt bemötande.
  • Alla som våldtar skall ha rätt till hjälp.
  • Vi måste börja prata mycket mer om detta, visa var gränserna går, vara tydliga med att detta är aldrig okey och här har männen ett stort ansvar. Lyft upp, ta samtalet, även det där svåra.

En gång råkade jag höra när en pappa pratade med sin då 12 årige son. Sonen hade trakasserat lillasyster en stund och slutade inte trots att hon sa sluta gång på gång. Pappan grep in och gick fram och frågade sin son. "Vad har jag sagt till dig att man skall göra när någon säger sluta?" Sonen skrattade lite generat och försökte skoja bort det. "Fortsätta..." " Nej," sa pappan mycket tydligt. "Säger någon sluta skall man alltid sluta vad det än handlar om och när det än händer. Sluta betyder alltid sluta. Kommer du ihåg det nu?"

Jag blev så tacksam då jag tänkte på att just ett sådant samtal troligen betyder oerhört mycket för framtiden.

Hjärtefråga!!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar