måndag 1 februari 2010

De fyra stora


Människan har alltid jagat, vi är ursprungligen jägare och samlare. På det sättet överlevde vi i tusen och åter tusentals år.

Vår hjärna och vår intelligens var inte riktigt lika utvecklad då som den är idag, men skillnaden är inte jättestor.

Däremot är våra livsbetingelser markant och mycket märkbart förändrade. Vi som lever i västvärlden idag lever ofta i städer eller större samhällen och arbetar med varierande saker, får lön och handlar sedan allt vårt livsmedel i affärerna med lön. Vissa odlar en del av sina grönsaker, andra kanske föder upp lamm och någon gris till husbehov, men de är inte i majoritet.

I detta vårt relativt nya sätt att leva skall människan med sin något förändrade men i grunden mycket lite förändrade hjärna/intelligens leva. Massor av ny teknik, information, valmöjligheter, maträtter, resmöjligheter, bilar, spel osv. Massor av olika sätt att tjäna pengar, det medel vi har valt att använda för att byta till oss det vi vill ha i form av varor och tjänster.

Runt oss fortsätter naturen att försöka "leva" sitt naturliga liv. Träden växer, svampen växer upp och ruttnar ner, fåglarna bygger bo och på vissa platser får de levande och flygfärdiga ungar.

Rådjuren föder sina ungar, räven sina och kretsloppet liksom bara fortsätter. Äta eller ätas, svälta ihjäl eller leva ett långt liv och dö av ålderdom och utmattning eller sjukdomar. Eller bli dödad/fångad/uppäten av ett av de få fyrbenta rovdjuren som fortfarande finns i vårt land.

Rent statistiskt tror jag att de vilda djur som blir dödade/fångade/uppätna av något av våra fyra fyrbenta rovdjur är i klar minoritet om man jämför med hur många som dör i trafiken (människoskapad) eller för våra jägares kulor eller hagel, eller av sjukdom och skador. Hur många rådjurskid blir mosade i skördetid av stora tunga maskiner? Hur många harungar och harar likaså?

Människan i Sverige idag har inget som helst behov av att jaga för att få mat på bordet. Det finns kanske några människor som har det behovet men de har inga gevär och får eller kan inte jaga för den delen. De som jagar idag har inga behov av jakten för matens skull. Men, när denna mycket lilla skara av människor i vårt land - 3 % av befolkningen handlar det om - anser att de har förtursrätt till naturen och alla de vilda djuren, blir det alldeles fel. Och när de kräver att få jaga - eller helst slakta - sina alldeles självutnämnda konkurrenter, någon av de fyra stora rovdjuren hittar de på argument som skiftar form och färg oftare än många byter skjorta. Ibland är rovdjuren för många och ibland är de för få, ibland är de sjuka, ibland kanske de svälter och ibland är de bara på fel plats vid fel tidpunkt....

Ett lodjur kan inte arbeta på Dagens Nyheter, få ut lön och åka till affären och köpa mat. Dess enda möjlighet att överleva är att jaga. Dess absolut enda möjlighet. Detsamma gäller för varg, björn och järv också, om vi nu skall hålla oss på land.

Människan har en valmöjlighet. Trots det ser ett antal av invånarna i Sverige rovdjuren som en konkurrent, som ett hot mot oss. Som sagt människans hjärna/intelligens är inte sådär jätteförändrad...

Vi har väldigt lite rovdjur i vårt land. Jaktlobbyn har varit stark och framgångsrik. Den avslöjas sakta men säkert nu efter den fruktansvärda skandalen med vargslakten. Vi har möjlighet att hysa betydligt större stammar av våra rovdjur än de vi har idag. Om vi bara vill dela med oss av det skogen har att erbjuda. Om viljan finns. Jag tror att den viljan finns hos majoriteten av svenska befolkningen idag, men en liten minoritet 3 %, bestämmer över livet i naturen!

Totalt skandalöst är det att de fortfarande får använda fällor när de "jagar" lodjur!!! Är det jakt? Avrättning är väl en bättre benämning. Vilket århundrade lever vi i?

Hur länge till måste evolutionen verka innan vi människor tar det ansvar som är vårt i förhållande till den påverkan vi åstadkommer på denna planet?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar