Sojabönor och
Tropiskt timmer.
Resultatet blev tre gedigna rapporter, (länkade ovanför om ni vill läsa hela vilket varmt rekommenderas då de tar upp de flesta tänkbara effekter som dessa odlingar har) också översatta till engelska, elevblad med lärarhandledning och en film som hette Maten som skövlar som gjordes av Jan Lindblads son Bobo Lindblad och Mette Lindblad. Filmen sändes på TV 2003.
Det var en mycket lärorik och intressant tid. Men hände det något med odlingen? Blev palmoljeodlingarna bättre skötta, mindre tropisk regnskog nerhuggen i syfte att starta palmoljeodlingar och sojabönsodlingar, mindre gifter använda när man odlade sojabönor?
Jag vet egentligen inte eftersom jag inte har mätt, har inget mätinstrument :-), men självklart hoppas jag att det har kommit något positivt ur detta. Men när jag lyssnar på programmen som sänds i P1 i dagarna - Matens pris - och som handlar om detta måste jag undra? Har något hänt? Men visst kommer väl något att hända nu när det tas upp igen?
Ett stort ansvar när det gäller dessa produkter åvilar återförsäljare, banker och investerare. Återförsäljare måste ställa tydliga krav på producenterna, investerare måste ta hänsyn till miljöaspekter och banker måste tillämpa tydliga miljökriterier vid sin kreditprövning.
Kan Unilever och Carlshamns mejeri m.fl. nu kanske ta sitt fulla ansvar och enbart köpa in ekologiskt hållbart odlad och framställd palmolja som inte odlas på mark som varit regnskogsbevuxen? Kan det äntligen vara dags för det nu?
På Papua Nya Guinea hugger man regnskog i parti och minut. Här hittar man nya arter i djungeln samtidigt som skogsmaskinerna tuggar sig fram genom regnskogen. Härifrån exportera man palmolja till EU...
Ofta drivs omställningen av skog till plantager av välmående företagare, men med i bilden finns ökande skaror människor i u-länderna som har behov av bättre inkomster. Ofta är jordbruk enda sättet att överleva. Precis som våra förfäder ville odla upp mest varenda odlingsbar plätt i vårt land så är intresset för nyodling stort på många håll i världen nu.
Om vi vill medverka till att de ovärderliga genetiska och andra värdena i de tropiska ekosystemen bevaras måste vi i en rättvisare värld vara med och ta det ekonomiska ansvaret för detta.
Nya administrativa och politiska system behöver skapas för att lösa de komplicerade frågor som en global ’regionalpolitik’ och fördelningspolitik innebär.
Vi har alla ett gemensamt ansvar för bevarandet av den biologiska mångfalden. Dilemmat är att vi saknar system för att solidariskt ta detta ansvar. Det är hög tid att sådana system skapas.
Det finns ett stort intresse kring det här som bör kanaliseras såväl folkligt som politiskt. Tvvärr finner jag de rastlösa politikerna när de träffas att glömma detta i sina sammanhang. När härdade fetter slängs fram i en margarinask och när man hänvisas till pizzerian en gata upp är det inte lika roligt att engagerat ta tag i dessa frågor. Du ska ha stort tack att du med ditt kunnande bloggar om dessa frågor som annars glöms bort.
SvaraRaderaTack Pierre!
SvaraRaderaOch ja det är stora, svåra och ack så viktiga frågor. Sätter man sig in i dem blir det oerhört tydligt att allt, både produkter och handlingar, finns i ett sammanhang och att allt vi väljer att göra påverkar. Det enda vi kan besluta över är på vilket sätt vi vill påverka...